torsdag 15 september 2016

Kärleksfull gubbe.

Ja igår blev de lättare käk för oss alla då vi hade en tid att passa. Det var dax för tösen att börja på scouter. Körde ner till hamnen då det skulle vara samling där. De delades in i grupper beroende på vilken ålder de hade. Efter de fick vi veta att de skulle hålla på till 20, så jag o gubben valde att uträtta lite ärenden, men prata först en stund med Angelika som oxå hade sin son på scouterna. Vi tog varandra i handen o börja gå mot bilen. Men hann inte gå speciellt långt förrens man hör en röst säga -ursäkta, ni där! Jag o Stoffe tittar på varandra o ser en äldre man sitta ensam på en bänk o peka mot oss. Vi stannar till o vänder oss mot gubben. Han börja sen berätta... - Jag blir så glad o rörd till tårar när jag ser er två. -Jasså hur kommer de sig? Sen börja han berätta sin story om livet. Han heter Ernst Andersson, o halvfransk. Hans farfar var handskmakare o hade en butik på fredriksdal. Han berätta även att denna butik finns kvar inne på fredriksdal i närheten av den lilla butiken. Dock är den nu k-märkt och tillhör kulturarvet. Han berätta även att när han på 5o talet träffa sin kvinna genom sjukhuset. De gick ut o kvinnan hade första gången med en vän som förkläde, men dagen efter fick han en ny chans. Då var de ensamma. Tydligen var hon oxå fransos så de var det franska språket som talades. Han berätta sen att denna kvinna förlova han sig med vid nyår...ja sen blev de även giftemål. De fick 2 söner o de är idag båda 50+, o sen har de blivit 3barnbarn som idag var 20+. Om jag fatta de rätt så bor de alla i Stockholm idag men han har god kontakt med de. Han berätta sen oxå att se mig och min gubbe på samma kaj hand i hand fick han att minnas. I samma veva berätta han att han förlorat frun i cancer. Han avsluta de hela sen med att vi skulle ta hand om varandra ... Jag Klappa han på axeln o tacka för han berätta sin story och att vi skulle va rädda om varandra. När vi sen gick därifrån hade vi något att prata om. Jäkligt gulligt av han men samtidigt hjärtskärande då han kändes så ensam. När vi hamnat i bilen blev de handla Saras present, sen tillbaka till hamnen. Där satt vi o invänta den sista halv timmen innan de skulle sluta. Jaz tyckte de va kul, så nu e hon inskriven på scouterna. Ja sen blev de bara en lugn kväll. Idag var de bara upp o försöka göra de bästa av dagen. Inga bokade planer i eftermiddag varfall. Man tills dess får ni ha de fint.
 Puss o Kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar